Om jag skulle beskriva en härlig dag skulle den komma väldigt nära denna. Vaknade med ett leende som växte ytterligare något när jag studerade gårdagens rörjobb och konstaterade att allt ser perfekt ut fortfarande.
Lite poddlyssningar och sommarprat i P1 medan solen gassade och det plockades på tomten och i stugan inför besöket som vi väntade på. Linnea och Martin skulle komma förbi och grilla så fort matchen mellan DIF och Kalmar FF var över.
Det vållade lite huvudvärk då Djurgår’n dödade matchen direkt med 3-0 bara 10 minuter in i spelet. När skulle gästerna egentligen komma, direkt nu eller efter transportsträckan upp till 90 minuter? Inte nog med att DIF slutligen segrade med 5-0, när jag slår över till Hammarbys match leder de med 0-1 borta mot Mjällby och matchen är i stort sett slut, man får ändå vara nöjd med DIF-seger. Då vänder Mjällby och vinner, leendet bara fortsatte att växa på mig.
Linnea och Martin kom och vi åt grillade grönsaker, halloumi och tzatziki medan vi med viss molok konstaterade att AIK ledde med 2-0 mot Malmö FF. Vi bestämmer oss för att gå och bada och vips så plingar det till i mobilen och Malmö har vänt till 2-2, perfekt resultat för oss. Nu ler vi i kapp med kvällssolen.
Bastun stod tom när vi kom ner men var varm från tidigare gäster så vi badar bastu och dyker från bryggan innan vi går upp och avslutar kvällen med att baka en rabarberpaj. Eller, ära den som äras bör; Katja bakar.
Dagar blir inte bättre än så här särskilt ofta. Dagar när allt klaffar. Underbart är nu och vi behöver ladda våra batterier till hösten och den långa vintern.
Samtidigt slås jag av hur beroende jag är av DIF:s fotbollsframgångar. Jag hade en bra dag här om veckan också men så gick DIF och förlorade mot Örebro SK och jag tappade all lust till liv. Det är den enda kvällen sedan jag började blogga som jag inte skrev något inlägg, det kändes så meningslöst att samla tankarna.
Men idag. Idag. Åh, en sådan härlig dag, gamla fina Djurgår’n vann!
Våra gäster under middagen på altanen.