Det var igår när jag skulle från stugan som jag på rutin hoppade i foppatofflor och satte mig i bilen. Har man bara haft foppatofflor sen midsommar är det inte hela världen. Trodde jag. Men det är betydligt mer promenerande för mig i huvudstaden. Jag har idag gått från Bandhagen till Norra Bantorget tur och retur, båda mina fötter blöder. Dessutom började ett knä värka redan vid Skanstullsbron på utresan.
På vägen hem gick jag dessutom med en barnvagn som bara hade 3 av 4 hjul kvar efter ett misslyckat mordförsök. Till råga på allt med extra långa steg eftersom jag bara hade två timmar på mig innan förskolan bestämt att Hjalmar och Lovis ska hämtas och det skulle handlas middag på Coop i Svedmyra. Jag hann!
Vänta nu! Mordförsök? Jo, det var när jag satt på innergården vid restaurangen Hubertus. Tage och jag väntade på mannen, myten, legenden; Sekos stolthet och kurdernas kung; Kadir Kasirga.
Plötsligt small det ett skott så det ekade mellan byggnaderna. Hela restaurangen blev dödstyst och kollade på oss som satt en bit ut i trädgården ensamma. Jag ställde mig upp och undrade vem jag skulle slå på käften, övertygad om att en unge kastat ett knallskott mot mig. Det fanns inte en unge i närheten eller misstänkt fotbollshuligan. Vid ett bord ett stenkast bort satt två ombudsmän från Sekos förbundskontor men de såg oskyldiga ut och mig veterligen har vi inget otalt.
Vid smällen hade det skvätt grus på mig från under vagnen. Jag gick en runda och kollade in vagnen samt under den men såg ingenting. Då blev jag rädd och tänkte att någon skjutit mot mig. Hann tänka att jag nog borde täcka Tage när jag ser att vagnen gungar. Som att vänsterhjulet fram fått punka. Det kan man nog kalla det. Hela däcket hade exploderat.
Man skulle kunna tro att det berodde på att jag kvällen innan lagat en punktering på ett annat däck och pumpat upp alla däcken till trycket 30 psi (amerikansk pump). Hjulen ska tåla 35 psi men de är ordentligt hårda redan vid 30. Man skulle också kunna tro att det berodde på att det däcket som small är köpt i Spanien medan de andra tre är original från Emmaljunga. Detta eftersom de i Spanien tydligen inte säljer kit för att laga punktering i cykelaffärer men däremot nya slangar för några växelmynt.
Båda de förklaringarna skulle lägga någon sorts ansvar på mig. Jag tror inte jag gjort fel, det måste varit ett misslyckat mordförsök från CIA, Mossad eller turkiska staten. Åtminstone ett varningsskott. Det var säkert mitt samröre med Kasirga som de reagerade på.
Vi hade en trevlig lunch ändå, ”låt dem aldrig få se dig skaka” som Thåström sjunger. Låt dem aldrig få se dina fötter blöda av foppatoffelpromenader skulle jag kunna skriva en text om. Så istället får ni en bild på ett däck som exploderat.
