De har sin charm alla tre, även när de är helt hopplösa. Jag tänkte bjuda på en historia från var och ett av barnen från de senaste dagarna. Det blir som ett Kinderägg, tre överraskningar i ett;
Hjalmar. Vid Elektrikerförbundets fiskdamm 1 maj 2019 fick han en kortlek i deras godispåse. Jag hajar grejen, de hade säkert en massa giveaways de behövde bli av med, rensa ut lite. Väldigt få av de som fiskar efter godispåsar har annars nytta av en kortlek. För Hjalmar har det tagit ett år att hitta ett användningsområde. Han har landat i trolleri.
Det finns väl ett 40-tal kort kvar i hans lek, resten har han ”trollat bort”. Han är en ganska speciell trollkarl. Han ber först publiken blunda och sen när de öppnar ögonen säger han att kortet är borta.
Här om kvällen anade vi dock oråd när han naken efter ett bad gjorde precis den övningen framför några middagsgäster och oss. Var i helvete stoppade han kortet? Mycket riktigt, Mellan skinkorna . Finns inte en chans i universum att jag spelar ”Finns i sjön” med hans kortlek igen.
Tage. Killen är i åldern av att klättra upp på allt han kan och riva ner allt han når. Den värsta åldern. Han förstår inte heller någonting så det tjänar lite till att bli sur på honom. Det blir mest ett konstaterande av vad som nyss skett.
Som tidigare idag när det regnade som mest och han kröp runt på verandan och larvade sig som bebisar gör. Plötsligt kryper han in igen och jag stänger dörren efter honom eftersom det börjar bli kallt i stugan.
Efter någon timme till behöver jag gå ut på ett ärende och hittar inte mina skor. Jag hittar inga skor. Då ser jag hur de ligger i en liten hög nedanför trappen från verandan ut på tomten. I regnet. Det var konstaterat och klarlagt vad han larvat sig med nyss där ute.
Lovis. Mitt under Malmö FF - DIF behöver hon gå på pottan. Hon kan inte använda Separetten utan att bajsa i kissfållan eller tvärtom. Tyvärr var pottan redan fylld och jag behövde löpa bort till latrintömningen, tvätta pottan samt löpa tillbaka.
Jag ber henne att ropa om det blir ett mål. Borta vid latrinen hör jag henne ropa ”mål pappa, det är måligt”. Jag ropar tillbaka och frågar vilka som gjort målet, hon fattar ingenting och återupprepar bara vad hon redan sagt. Jag frågar vilken färg det är på tröjorna på de som gjort mål. ”Det är mål på himlen på pappa”. Min förhoppning på ett kvitteringsmål hade gått upp i moln kan man säga.
Jag älskar dem alla tre och det är aldrig långtråkigt med dem. De driver mig till vansinne och ger mig minnen för livet varje dag.
Hjalmar - Trollkarlen utan ess i rockärmen.